Finns det miljövänlig betong?

“Miljövänlig” har kommit att bli en kontroversiell fras där många numera undvikar att använda det för att undvika att “greenwasha” (grönmålning/gröntvättning) – alltså skylta med att en produkt eller tjänst är mer miljövänliga än de faktiskt är. Det är till den grad att många väljer att istället använda sig av alternativa, mer diffusa, fraser som ”klimatförbättrad”, “klimatanpassad” eller “med lägre klimatpåverkan” för att undvika att greenwasha.

Så frågan “Finns det miljövänlig betong?” är högst relevant, och något vi tänkte dyka djupt i för att reda ut om det faktiskt finns miljövänlig betong eller inte.

Vad betyder “miljövänlig” egentligen?

Ordet miljövänlig används ofta, men sällan med en tydlig definition. I praktiken betyder det:

1. att produkten belastar miljön minimalt,
2. att dess påverkan är betydligt lägre än likvärdiga alternativ,
3. att den bidrar till en helhetslösning med mindre resursförbrukning, energiåtgång och utsläpp.
   

Det blir en definitionsfråga, där många nog skulle säga att för att kunna definieras som miljövänlig, så ska det ha en positiv, eller i alla fall neutral, påverkan på miljön. Men där definitionen av “vänlig” kan användas enligt punkt (2), alltså ställa den i relevans till en alternativ produkt.

När det gäller betong blir definitionsfrågan extra komplicerad och känslig eftersom dagens cementproduktion står för sju procent av våra globala koldioxidutsläpp. Att påstå att betong är helt “miljövänlig”, eller ens klimatneutral, kan därför bli missvisande. 

Definitionen på miljövänlig betong

För att kunna tala om miljövänlig betong behöver vi definiera först och främst vilka kriterier man behöver titta på för att kunna bedöma hur miljövänlig betongen är. Dessa inkluderar: livslängd, materialåtgång och betongens materialuppbyggnad.

Livslängd

En betong som håller längre är automatiskt mer miljövänlig. Lång livslängd betyder färre reparationer, mindre rivning och återuppbyggnad, och totalt sett en lägre klimatbelastning per år. Miljövänlig betong bör definieras av:

• Hög täthet: dess förmåga att förhindra att vatten, salt, kemikalier och frost tränger in och bryter ned betongen inifrån.
• Hög beständighet: dess förmåga att motstå slitage, mekanisk påverkan och temperaturskiftningar utan att spricka.

Minskad materialåtgång

Hur mycket betong behövs för att uppnå önskat resultat? Ju mindre material vi behöver använda för att uppnå rätt styrka och funktion, desto bättre. När en mindre mängd material kan ersätta potentiellt flera centimeter av traditionell betong kan vi spara stora mängder råmaterial, energi och transporter. Betong med hög hållfasthet per kilo material innebär:

• att vi inte behöver transportera lika stora mängder betong,
• att vi kan bygga i tunnare skikt med tillräckligt starkt slutresultat,
• att vi kan förstärka istället för att riva upp och gjuta om då en reparation erbjuder ett lika starkt underlag.

Materialval och betongkvalité

Det tredje kriteriet handlar om vad betongen faktiskt består av. För att en betong ska kunna ses som mer miljövänlig måste råvarorna vara hållbara i sig och bidra till en betong som åldras långsamt, står emot nedbrytning och inte för in onödiga kemiska risker i miljön. Miljövänligare betong kännetecknas av:

• naturliga och stabila bindemedel som inte kräver stora mängder kemiska tillsatser
• tillsatser som är mineralbaserade och inte belastar miljön vid brytning eller bearbetning
• frånvaro av syntetiska, flyktiga eller miljöfarliga ämnen

Klimatavtryck i produktionen av cement

Sist men absolut inte minst (då den står för en majoritet av utsläppen i processen för att tillverka betong) är utsläppen som uppstår i tillverkningsledet av specifikt cement. Detta gäller två huvudsakliga processer: när koldioxid frigörs kemiskt då kalkstenen omvandlas till cementklinker (kalkering) och genom förbränningen av fossila bränslen för att hetta upp ugnarna. 

Cirka två tredjedelar av totala utsläppen kommer från den brända kalken, och resterande är från de fossila bränslena. 

Dagens behov av miljövänligare betong

Som nämnt ovan, så står cementproduktionen för omkring sju procent av de globala koldioxidutsläppen enligt RISE. I Sverige handlar det om flera miljoner ton utsläpp varje år, och för att nå våra klimatmål måste betongindustrin ställa om både materialval och produktionsprocesser. Vidare lyfter Naturskyddsföreningen att cementtillverkning genererar omfattande CO₂-utsläpp – upp till 700–800 kilo per ton cement .

Som följd finns två parallella behov för bygg- och renoveringsbranschen:

1. Minska nyproduktion och öka reparationsgrad: Eftersom betong används i enorma mängder (globalt nära 30 miljarder ton cementbaserat material enligt RISE)  och eftersom alternativmaterial inte kan ersätta all betong, är det avgörande att förlänga livslängden på befintliga konstruktioner. Det innebär att renovering, förstärkning och spricklagning av betongkonstruktioner får en central roll i byggsektorns klimatstrategi. 
2. Utveckla och använda betong med lägre klimatpåverkan: Utsläppen från cementtillverkningen – både kalkstensprocessen och de fossila bränslena – gör att materialet i sig behöver ställas om. Tekniker som att blanda in slagg eller flygaska som ersättning för delar av cement, eller att byta till biobränslen och elektrifiering i produktionen lyfts upp som viktiga vägar. Samtidigt krävs att beställare och byggaktörer ställer tydliga krav på klimatprestanda i betongen, samt att forskningen testar nya bindemedel och råmaterial (till exempel lera) för framtidens betong

Svar: Finns det miljövänlig betong?

Om definitionen är “neutral eller positiv inverkan på miljön: nej. Ingen betong existerar i dagsläget som lyckas med detta. Men det finns miljövänligare alternativ på marknaden som är väl värda att nyttja för att minimera utsläppen. 

SBKs användning av klimatförbättrade/klimatanpassade/miljövänliga betong

SBK arbetar aktivt med att minska betongkonstruktioners klimatpåverkan genom att använda betonglösningar som uppfyller högre standarder för prestanda och livsläng i båda våra tjänster: Spännbalksystemet och Reduritemetoden.

I Spännbalksystemet

I SBKs arbete ingår användning av ett stom- och bjälklagssystem med förspända balkar (Spännbalksystemet) som kombineras med betonglösningar med lägre klimatpåverkan. Genom analyser och fullskaleförsök har man dokumenterat betydande minskning av klimatavtrycket med denna metod.

I ett pilotprojekt för ett mobilitetshus såg man att klimatpåverkan för betongen kunde reduceras från omkring 385 kg CO₂-ekvivalenter per kubikmeter till ca 208 kg – en minskning med upp till 45% jämfört med branschstandard för motsvarande konstruktion. Och en tidigare LCA-studie visade att en spännbalkstomme med klimatförbättrade material kunde ge omkring 39% lägre klimatpåverkan än en traditionell prefabstomme

Metoden bygger på flera strategier för att minimera sin klimatpåverkan:

• valet av konstruktion med färre material och lägre totalvikt
• användning av betong med specialkomposition för lägre utsläpp och hög beständighet
• optimerad produktion och montage för att minimera spill och transporter

I Reduritemetoden

När konstruktioner av betong har skadats, fått sprickor eller tappat sin täthet används Reduritemetoden för att reparera och återställa dem till hög funktion och lång livslängd. Metoden bygger på att en högpresterande reparationsbetong (Densit®) appliceras som beläggning eller fyllnad i ytor som golv, väggar och tak för att säkra konstruktionens bärighet och täthet. 

Densit® är utvecklad för att uppfylla mycket höga krav när det gäller styrka, vidhäftning, täthet och beständighet. Den är cementbaserad – där Portlandcement används som huvudkomponent – och genom finpulverteknik samt mikrosilika som fyller mellanrummen i cementpastan skapas ett material med extremt kompakt struktur.